En månad senare....
Skolan har startat för både mig å tjejerna. Jag tycker att det är jättekul, tjejerna har väl delade känslor. L känner nog väldigt stor press på sig då hon ska ha betyg till julen. E trallar mest på.

Om butiken är det tyst. Tyst så som i graven, vi har inte hört något ännu iaf....väntan är ooooolidlig :P

Men sen känner jag mig fruktansvärt ångestfylld. Jag har ångest över det mesta i övriga livet.... Mest vill jag bara sitta i ett mörkt tyst rum, gömma mig och låta tårarna flöda!
Ångest över att jag inte är så bra ledare i mitt jobb, ångest över att pengarna inte räcker till, ångest över att vi knappt har ett samliv, ångest över att huset förfaller, att taket läker in, att jag måste städa, renovera barnens rum, ångest över att jag inte räcker till som mamma och sambo , ångest över att min bästa vän har försvunnit ur mitt liv, ångest att jag inte har någon att anförtro mig åt på ett riktigt fundamentalt hängivet sätt, ångest över att avundsjuka förstör vårat liv, jag varken vill eller kan bryta kontakten med mina nära. Trots att jag tror att min sambo skulle vilja det på ett sätt, (tror det bottnar i att han är avundsjuk ) han tycker att mina päron är orättvisa gentemot mig å mitt syskon. Syskonet har haft många fördelar men det har även jag men inte lika mycket. Idag har jag p syskonet rykt ihop ang en skitsak eg ( en gammal bil som jag har fått av pappa men syskonet anser att det är hans bil) Det här kommer att gå åt helvete känns det som. Jag är nog ovän med både päronen å syskonet innan denna dag är över! Råkade även fråga om syskonet äger sitt hus vilket hen inte gör. Hen blev arg då! -ta huset om du vill fick jag till svar, men jag vill inte ha huset jag vill bara ha en rättvis fördelning av pengar o dyl. För oss som levt på 1 lön i flera år så är ekonomin jävligt känsligt! Om ngt går sönder nu så har vi inte råd att laga något.
Om hen bara kunde sätta sig in hur jag/vi har det så varför ska hen ta den enda sak som JAG vill ha kvar, till mig eller nån av tjejerna! Hen å hens sambo har båda välbetalda jobb åsså bor de gratis i huset som mamma har köpt åt dem!! Exekutivt men ändå! Själv sitter vi med huslån på 300 t som VI betalar av varje månad på och de betalar inte ett jävla skit på något!!

Jag är så fruktansvärt ledsen och ångestfylld över all denna skit så jag vill bara förtränga allt. Ibland vill jag till och med flytta härifrån för att jag inbillar mig att det ska bli lättare.
Med vänlig hälsning, Nattsvarta känslor