Jag tror bestämt att min "blogg" bara är en ventilation för min frustration, nedstämdhet och dysterhet....

Jag har inte en bild av mig själv som en dyster person men någonstans djupt inom mig börjat nog sanningen långsamt krypa fram och torna upp sig för mig...Kanske jag är dyster och mörk iallafall.

Missförstå mig inte...Jag älskar min sambo & mina älskade två barn. MEN jag verkar ha svårare och svårare för att se alla ljusglimtar i vardagen för varje vecka känns det som. En liten, liten bit av mig är borta. Avtrubbad, avdomnad och död.

Jag saknar oxå min kompis, min sk "bff".
Både hon å hennes man har gjort så mkt konstiga saker som jag anser tillhöra en revolutionerande tonårings fasoner och inte ett gift par med villa, jobb, barn etc.... Hon blev så förändrad (efter sin sista utbildning kan jag tycka) och under resans gång blev antagligen även jag, men hon kan inte klandra mig över att hon har haft sms-flirtar med andra och knäppt "mjukporr" bilder och skickat till dem. Det var oundvikligt att det någon gång skulle läcka ut men icke pga av mig(suck). Efter sammandrabbningen i påskas (då detta läckte ut), då jag skällde ut hennes son så att håret stod rakt ut, har vi inte pratat! Lika mycket mitt fel men så här är det nu iallafall...Snart 1 år.... Våra karlar pratas tydligen vid ett par ggr/vecka (Hmmm)

Från butiken hörs det fortfarande ingenting....

Två små ljusglimtar har jag ju faktiskt när jag tänker på det...
1: hittills har kag klarat alla kurser på universitetet ?? Grattis till mig !!!

2: Vi har bokat en resa till Rhodos dagen efter att barnen fått sommarlov ? Ett all-inklusive hotell i Ixia-stad (by?) Tror det kommer bli superskönt, bara vi i vår lilla familj. Jag tror att vi kan behöva det....Men nu har jag ångest att det inte är bra där, att det är för dyrt, att hotellet kan vara sunkigt, att det finns något annat som är bättre till billigare peng, att barnen hellre vill bo där det finns ett vatten-land men då kan jag inte koppla av en endaste sekund på hela veckan....Åhhh jag hatar mitt förbenade velande fram å tillbaka.
Kan någon please, please help me??!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det var en hemsk dag men ändock var den fin. Känner mig tudelad med mina känslor, hur kan man tycka att en begravning är fin men ändå vara det värsta man genomlidit :( Det var så otroligt ledsamt och jag grät hur mycket som helst. Men det allra värs...

Älskade, älskade vän....du saknas mig! Jag har tagit upp telefonen för att ringa dig otaliga gånger bara för att komma på mig själv att du inte mera finns här på jorden. Jag önskar dig allt gott och hoppas att du har det bra där uppe bland änglarna.....

Har många funderingar i huvudet och inget svar inom räckhåll... Plugget går på 150% men jag orkar knappt med 50% just nu... Det får bli som det blir, man har ju alltid chans att göra om kursen och dess uppgifter. För tillfället känns det som att live...

Den första lediga helgen på länge. Inga läxor, inget jobb, Ingenting planerat denna helg och känslan har varit underbar :) Blev ett besök i kyrkan i afton på minnesgudstjänst för min vän och alla andra som vandrat vidare under detta år. En vacker,...

Natten är svart....men efter natt kommer dag.....Efter regn kommer sol. Nu får vi glädjas över att hennes kamp är över och sorgearbetet får ta vid. Främst för hennes nära och kära men även mitt (och de övriga vännernas) sorgearbete kan nu ta vid...